Vanliga nätbedrägerier — och hur du ska tänka
2023-02-03
Vad betyder phishing, vishing och smishing? Hur känner du igen en deepfake och vad gör en Facebook-bedragare? Vi reder ut några vanliga nätbedrägerier, som du kan ha i åtanke för att öka din internetsäkerhet.
Phishing
Phishing - också kallat nätfiske - är en av de vanligaste metoderna för internetbrottslighet idag. Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mejl för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter (enl. Säkerhetskollen.se). Nätfiske går ut på att bedragaren utger sig för att vara en person, företag eller en myndighet som du känner igen. Oftast skickas falska meddelanden i form av e-post eller sms som uppmanar dig som mottagare att klicka på länkar eller ladda ner filer.
Hur ska jag tänka?
Tänk efter innan du klickar på en länk. Om du får ett mejl som ber dig logga in eller lämna ifrån dig uppgifter, dubbelkolla alltid på avsändarens mejladress och om det kommer från en mejladress med företagets riktiga domän. Du kan också hålla muspekaren över en länk (utan att klicka på den), då ser du vart länken leder, som kan avslöja om det länkar till en oseriös hemsida.
Vishing
Vishing är som phishing, fast över telefonsamtal – dvs ”voice phishing”. Vanligtvis ringer de upp för att få tag i dina person- eller inloggningsuppgifter, eller ber dig betala en räkning under samtalet. Till exempel kan de uppge sig för att vara din bank, en myndighet eller ett företag där du är kund.
Hur ska jag tänka?
Om du blir ombedd över telefon att lämna ifrån dig uppgifter eller använda ditt bank-id, var försiktig! Känns samtalet suspekt är det okej att lägga på luren. Besök därefter företagets hemsida och leta upp deras kundservicenummer. Stämmer det överens kan du lita på att det är pålitligt, om inte kan du alltid ringa upp företaget och fråga om detta är något de känner igen.
Smishing
Helt enkelt SMS-phising.
Microsoft-samtal
Du blir uppringd av en person som uppger sig arbeta för Microsoft eller Windows supportavdelning, som säger att din dator är i risk för att drabbas av virus eller att du blir av med allt på din hårddisk. Personen ber dig skriva in saker på din dator som sen kommer låta personen ta över kontrollen av datorn. Målet för bedragaren är att komma åt ex. konofinformation, lösenord och personuppgifter eller installera kod som gör att de kan behålla kontrollen över din dator för att ytföra cyberattacker från.
Hur ska jag tänka?
Fundera på om samtalet känns trovärdigt och vid minsta tveksamhet – lägg på. Om du kommit en bit in i samtalet och sen blir orolig, koppla snabbt bort din dator från nätverket.
ID-stöld
Att använda någon annans identitet är ett av de vanligaste bedrägeribrotten i Sverige (enl. Internetstiftelsen). Bedragaren använder då de ”stulna” personuppgifterna, så som personnummer, för att beställa varor online, teckna abonnemang eller söka lån.
Hur ska jag tänka?
Det finns tjänster som övervakar dina personuppgifter online och larmar när personuppgifterna används, så som vår tjänst Trygg Surf+. Det är ett effektivt sätt att bevaka dina uppgifter online. En annan plats bedragare kan få tag på dina uppgifter är din brevlåda, skaffa en låda med lås för att hindra att någon stjäl din post. Och om du blir drabbad: bestrid alla fakturor och ta snabbt kontakt med din bank!
Facebook-bedrägeri
En Facebook-bedrägare kommer åt dina inloggningsuppgifter på något sätt, kanske genom nätfiske. Väl inloggad letar den upp dina närmsta vänner som du brukar interagera med, läser dina chattmeddelanden för att kunna imitera ditt sätt att skriva och ber sen dina vänner om hjälp. Det kan vara att den ber dina vänner swisha pengar för att du tappat din plånbok, eller be de logga in med sin bankdosa åt dig för att du tappat din. Många vet inte att bankdosan bara funkar för deras egna bankkonto, och har den vägen blivit av med hundratals kronor.
Hur ska jag tänka?
Om du får meddelanden från en vän som handlar om hjälp med pengar, kontakta din vän en annan väg för att kontrollera om det är hen som du chattar med. Lämna aldrig ifrån dig dina bankuppgifter. Om ditt konto blir kapat, agera snabbt med att varna sina vänner!
Deepfake
Att foton online är redigerade och inte visar hela sanningen är vi vana vid nu. Men idag kan du inte heller alltid lita på videos. Deepfakes använder sig av en relativt ny teknik där datorprogram använder AI-teknik, bilder och röstinspelningar för att manipulera personens ansikte och röst så att de kan framstå som en annan person. För det mesta används den här teknologin utan att skada någon. Som på bilden här intill, där en tiktok-användare gör videos som Tom Cruise, som kanske lurar någon en sekund men sedan avslöjar att det inte är den riktiga skådespelaren. Det har också använts i film för att skapa scener där skådespelaren ser ut som hen gjorde som yngre, med gamla filmer som material.
Den här typen av bedrägerier har också obehagliga möjligheter att användas för att imitera politiker i syfte av valfusk, skapa videos för utpressning eller ID-kapning.
Några sätt att känna igen en deepfake:
- Onaturliga ögonrörelser, ansiktsuttryck, ansiktskonturer och kroppsrörelser.
- Känslolösa uttryck och röst.
- Hår och tänder som inte ser äkta ut.
- Dålig synkronisering mellan röst och mun.
Hur ska jag tänka?
Det viktigaste du kan göra för att inte luras är att vara källkritisk – även mot videos. För att inte själv bli drabbad, var försiktig med vart du laddar upp bilder och videos på dig själv.